Åååh, denna! Älsk på den!
Mest för att texten gräver sig in i mig och ger mig såna igenkänningskänslor… Hade jag varit en utagerande människa så hade jag sprungit runt och skrikit sånt här i hela mina tonår/tjugoår…
Sen kom lugnet. Och maken. Och barnen.
Och jag mår så mycket bättre nu! 🙂
Att vara här 