Farligt!

Jag har tagit tag i dotterns dockskåp.
Har ju i ett svagt ögonblick lovat henne att fixa till det…

Ett loppisskåp. Gammalt och i plast. Men inte gör det oss nåt.
Jag målar om lite. Funderar på vad jag har som kan användas till väggar och golv.

Letade fram de fåtal möbler som införskaffats redan.
Inte riktiga dockskåpsmöbler kanske, men charmiga är de.
Jag köper när jag hittar billigt. Och nu kommer jag leta ännu mer.
Kul att ha nåt speciellt att kolla efter igen!

Idag var vi till Panduro och jag köpte små färgburkar.
Nu målar jag på allt!
Tänker mig cirkus blandat med allt annat fint man kan tänka sig.

Och jag virkar filtar.
Tänker att jag kan brodera mattor…
eller ännu hellre köpa loppisbroderier och sy mattor av…

Och elen… Det finns uttag i huset och lampor. Men ingen transformator. Frågan är om det är nån mening att skaffa, ifall elen i huset är kaputt.
Nåja.

Pinterest kommer bli mitt fördärv!
Där finns ju ALLT man kan tänkas behöva veta om att göra egna möbler och ”diverse allt möjligt” till dockhus. Jösses!

Gråt

Den här veckan har jag gråtit på jobbet.

Igår lyssnade jag på ”Kropp och själ” i p1. Det handlade om barn som växer upp med en förälder med psykisk sjukdom. Jag grät och kände igen mig och mindes och var tacksam över att vara där jag är nu.
Min mamma tog inte sitt liv, men hon försvann och kom aldrig tillbaka som riktigt samma person. När hon väl dog många år senare hade jag inte så mycket sorg kvar. Bara saknad…

Och idag. Idag grät jag till ”Morgonpasset i p3”.
Allt jag kunde tänka på är alla barnen… Gästen var i samma ålder som mina barn under tiden för förintelsen.
Jag har inga ord. Lyssna och lär och glöm inte!

Måste inte alltid

Jag har ingen direkt loppislust nuförtiden.
Vilket inte betyder att jag slutat, bara att jag inte känner behovet…
Eller tvånget. Eller vad man nu ska kalla det.

I alla fall.
Denna fåtölj står här hemma. På en loppis finns en likadan för nästan gratis. Brun. Jag är sugen… Men vi har liksom inte plats. Eller behov.
Men de är snygga och sköna. Rekommenderas om nån annan vill plocka upp den. Innan jag ångrar mig. 🙂

Men senaste besöket hittade jag iaf lite kul saker.
Gillar ”fönstret”. Försökte övertala make att sätta in det i toadörren… Näpp, på det. Så nu försöker jag hitta ett annat superbra ställe för det.

Muggarna fyllde jag med fågelmat.
Sådär lyckat…
Men de går ju att använda till annat sen. För de är fina!

Dessa

De här ungarna… Knasbollar är de!

Hon med världens största skratt!
Hon som älskar mjölk mer än nåt annat drickbart…
Hon med ett humör som får en vinterstorm att verka mesig.
Hon som har svårt att ta kritik men gärna påpekar fel som andra gör.
Hon som är envisast i hela världen!

Han som inte kan motstå en pinne.
Han som älskar kramar över allt annat!
Han som inte vet hur man blir arg och hellre är glad.
Han som anfaller med kärlek och så lätt blir ledsen när någon behandlar honom illa.
Han som kan allt om konstiga tv-spel och youtube-kändisar.

De två. Finast!!

Bäst just nu

Åååh, denna! Älsk på den!

Mest för att texten gräver sig in i mig och ger mig såna igenkänningskänslor… Hade jag varit en utagerande människa så hade jag sprungit runt och skrikit sånt här i hela mina tonår/tjugoår…

Sen kom lugnet. Och maken. Och barnen.
Och jag mår så mycket bättre nu! 🙂

Veckans visdomsord

Från sonen:

”När jag anfaller med kramar, då vinner jag, då är jag alltid starkast!”