Jag är trött. På vissa delar av mig själv.
Mest på min mage som, utan att jag vill det, styr så mycket över mitt liv.
Och på mig själv som skäms över att låta magen bestämma…
Och återigen på mig själv, för att jag skäms över något sånt.
Jag tycker jag borde vara starkare än en sjuk mage! Men samtidigt fattar jag att vissa saker måste man ge sig för. En sjukdom till exempel. Som inte alls är farlig, bara väldigt obekväm. Och som jag efter nästan tio år lärt mig att leva med. Jag vet vad jag behöver göra för att må bra, men vissa dagar är det så väldigt tråkigt…
För det är ganska tråkigt att hela tiden sköta om sig.
Min mage vill ha schemalagt. Den tycker inte om när saker händer som inte följer det som brukar hända. Så jag är rätt inrutad och tråkig. För annars har jag lärt mig att jag får ångra mig. Ändå blir det dagar då det blir fel… Och då blir jag deppig, vilket inte alls hjälper, utan nästan gör det värre. Så då brukar det ta nån dag att ta sig upp igen. Ta tag i kroppen, ignorera smärtan en stund och skaka liv i mig. För då rasslar jag igång igen. Sakta men säkert… Och förhoppningsvis funkar allt igen i några veckor minst.
Jag tar inga mediciner, det finns just inga. Istället har jag märkt att kryddan gurkmeja fungerar väldigt bra mot smärtan i magen. Jag blandar ihop gurkmeja, ingefära och cayennepeppar och försöker få i mig blandat i citronvatten. Gott är det inte, så jag ”glömmer” det ibland. Men sen jag började dricka blandningen för ett och ett halvt år sen, så är magen mycket bättre!
Annat bra är motion och sömn. Duh!
Så sånt försöker jag prioritera. Men som alla vet, man orkar inte vara duktig jämt!
Sånt som definitivt är dåligt är alkohol! Den har jag i stort sett tagit bort. Ibland en lättöl eller en liten starköl. Kanske en god drink när sommaren är varm eller en Baileys när vintern är kall. Men bara en, och bara väldigt sällan… Men vet ni vad, det räcker så. Jag saknar inte alkoholens snurriga effekt alls. Livet är gött även utan snurret! 🙂
Så då återstår bara att acceptera läget, finna sig i att jag inte funkar riktigt bra. Inse att det är okej att vila när jag känner att jag måste, utan att få dåligt samvete över det… Just det där, det är svårast av allt. För jag vill ju inte låta det gå ut över andra… Men det gör det. Suck!
Att vara här 
Förstår precis hur du menar! jag borde sköta mej bättre för att ha koll på min mage, som inte har ibs, men magkatarr som gör alla mina andra krämpor värre… Så jag äter hälsosamt och rör på mej, men har ändå för mycket stress i mitt liv för att det skall funka till 100%… Vissa dagar så bryr jag mej inte, andra dagar suger det jättemycket att inte kunna funka så som man vill! Att bara kunna käka godis som alla andra, eller skaldjur (är allergisk) eller allt det där som jag kunde när jag var liten… Vissa dagar suger allt det där! andra dagar tänker jag hur tur jag har som inte har det värre. Ibland behöver man få tycka synd om sig, också om det finns folk i världen som har det värre, så dom dagarna som det behövs så tycker jag jättemycket synd om mej själv, och sen går det om.
Kram på dej!
Precis så! 🙂