God, men inte tillräckligt

Idag kokade jag plommonkräm.

Jättegod blev den, jag smakade.

Men jag tror inte mina ungar kommer att äta den…
De är så rädda för sånt här.

Attans ungar!

Bara nåt

Idag skiner solen och jag vabbar vidare.

Blå himmel. Jag vill gräva och plantera. Skapa något vackert.

Jag har i alla fall lite nytt garn. Sånt gör mig alltid lite glad. Och jag behöver ”glad” nu.

Livet.
Jag fattar. Varför barn är livsnödvändiga. I alla fall för mig.