Målar inte mer

Nu jäklar får det vara tillräckligt klart!

Målat

Som synes är inte allt målat, men tillräckligt mycket för att kunna lägga på taket. Resten av väggarna kan vi måla nästa år (kanske) eller när vi nu orkar ta tag i det. För just nu är nog ingen av oss sugen på nåt sånt på ett tag.

Men det blir ju så bra! Och fint! Och färgen, som kändes väldigt ljus när jag först började måla, smälter in väldigt fint tycker jag. Ljusare gul och precis som jag önskat mig. Längtar tills hela huset har samma färg… Och tills alla fönster är ommålade… Och vi kanske bytt ut verandadörren mot nåt bättre…

Alla uppe

Och till vi målat/laserat/oljat golvet… Och byggt det där staketet runtom… Och tills maken byggt en ordentlig trappa… Och vi köpt oss en riktig tunna till regnvattnet… Och inrett verandan med korgmöblerna igen… Och tills vi byggt den där divanen… Och kanske satt upp en gungande stol i taket… Och en massa ljusslingor… Och långa, tunna gardiner som skydd mot mygg och sånt…
OCH SÅ VIDARE!!

Jaja…

Staket

Just det. Vi ska ju så småningom ta ner det där planket också, måla det vitt och sätta upp det med lite fler plankor och mindre mellanrum. Vi behöver lite mer avskildhet mot grannen.
Vi gluttar rakt in på deras uteplats, och det känns lite osunt… Som att vi spionerar. Eller att de kollar in oss… (Paranoid? Ööhhh… kanske lite…)

Almarna dör

Jag har hört av mig till kommunen och låtit de veta att träden i ravinen bakom oss dör…
Det är almarna som tappar alla löv i förtid, så jag skulle tro att almsjukan kommit till staden. Vi bor ju mitt i värsta stråket vad det verkar.
Det är flera träd både här och där som ser lika sorgliga ut. Tragiskt! Jag gillar alla vackra, stora träd här i stan, så det känns fel att några bara dör…

Färdig!

Virkad filt

Efter ett år av virkande av mormorsrutor så är den äntligen klar!

Alla rutor utom sex gick åt.

Virkad filt

Jag vet inte hur många nystan av Fabel det tog, men mååånga blev det!

Närbild

Jag virkade ihop rutorna och kanten sen blev nån slags ”picot”…

Alla får plats

Och den blev stor nog att ge plats åt både mig och mitt gäng. 🙂

%d bloggare gillar detta: