På fredag fyller min trädgårdsdräng sex år.
Han växer så snabbt att jag inte alls hinner med…
Hans kläder blir för små med blixtens hastighet, funderingarna i det lilla huvudet bara större och större, och testningarna av gränserna går bortom alla gränser. Vi tjatar och tjatar och påminner och blir arga och tjatar och suckar och skriker lite och upprepar meningar tjugo gånger på raken…
Han å sin sida blir arg på oss och sur på oss, och kan bli väldigt ledsen när vi blir arga.
Samtidigt är han glad, busig, studsig (han kan inte gå rakt fram i tjugo meter utan att studsa, hoppa eller springa!), kärleksfull, kramig och alltid, alltid pratig!! Finns det nån i vår familj som är socialt kompetent så är det han. Så fort han ser en granne ropar han glatt: ”Heeejj!! Vilken fin dag det är idag!” eller så berättar han glatt allt vi gjort den dagen och ska göra framöver, vem som ringt oss, vad han sett på tv, vilka leksaker han har… allt!
Han är min idol!